Bordeaux
är Frankrikes största AOC-område. De klassiska Bordeauxvinerna
är populärare än någonsin. Andra länders
vinmakare försöker mäta sig med de bästa slotten.
Mest kända är Château Mouton-Rothschild, Château
Lafite-Rothschild, Château Margaux, Château Latour och
Château Haut-Brion.
Traditionellt ska en röd Bordeaux vara stram
med kärva tanniner och ekfatston. Sedan åttiotalet balanseras
dock många Bordeauxviner av en rejäl portion frukt, vilket gör
att vinet både går att lagra och dricka ungt.
Förutom de majestätiska, röda
Bordeauxvinerna finns också de högklassiga, vita som förenar
frukt och syra, ibland med lätt ekfatston. Det finns också söta
vita viner, av vilka en del är gjorda på druvor som angripits
av ädelröta. Det ger en sammansatt och sofistikerad smak av torkade
aprikoser och honung.Områdets egen eau-de-vie kallas Fine de Bordeaux.
De många vinälskare som fallit pladask
för Bordeauxvinerna har fått känna på passionens
baksida: Prestigeslottens viner har varit mycket dyra. För utmärkta
årgången 1998 har dock priserna sjunkit. Men Bordeaux är
mer än Premiers crus, utmärkta mellankvaliteter och högklassiga
viner från mindre kända slott med ambitioner kan avnjutas utan
att månadsbudgeten spräcks.
BORDEAUX VINFAMILJER
Det är lätt att sätta sig in i hur
Bordeaux är uppbyggt och fungerar. De 57 bordeauxappellationerna delas
vanligen in i sex vinfamiljer, fyra röda och två vita. Varje
familj har gemensamma egenskaper beroende på liknande odlingsförhållanden
och de lagstadgade blandningar som används i produktionen.
RÖDA VINFAMILJER
Bordeaux och Bordeaux Supérieur
Här får man mest valuta för pengarna
och vinerna är inte mindre njutbara än de förnämsta
slottsnamnen. De är lätta men balanserade och uppfriskande med
läcker doft och ska drickas unga. Rosé och clairet hör
också till den här familjen, men får nja sig med den mest
generella appellationen Bordeaux.
Côtes de Bordeaux
Vinerna i bordeauxregionens många olika côtes-appellationer
är lätta till medelfylliga med fin doft och färg. Det är
friska viner som mognar snabbt. Till dessa côtes hör Premières
Côtes de Bordeaux, Premières Côtes de Blaye, Côtes
de Bourg, Côtes de Castillon och Côtes de Francs.
Libournais
I Libournais vingårdsområde ingår
de högklassiga distrikten Saint-Emilion och Pomerol. På den
östra, eller högra stranden av floden Dordogne är jorden
speciellt lämpad för odling av den populära druvan Merlot.
Libournais viner är mjukare och fruktigare än vinerna i Médoc
och Graves. De är medelfylliga till fylliga och kan njutas unga, men
de bästa appellationerna bör lagras för att deras fulla
komplexitet och distinkta kvaliteter ska komma fram. Bland appellationerna
märks vidare Saint-Emilion Grand Cru och satellitappellationerna Montagne-Saint-Emilion,
Lussac-Saint-Emilion, Puisseguin-Saint-Emilion, Saint-Georges-Saint-Emilion,
Lalande-de-Pomerol, Fronsac och Canon-Fronsac.
Médoc och Graves
Médoc (på västra, eller vänstra,
stranden av Girondes mynning) och Graves (söder om staden Bordeaux)
är berömda för sina slott - châteaux - där många
av de bästa och mest lagringsdugliga vinerna i världen produceras.
Den dominerande druvan i Médoc är Cabernet Sauvignon och i
regel bör vinerna lagras längre för att de rka och komplexa
smakerna ska komma till sin rätt. Bland de andra appellationerna märks
Haut-Médoc, Saint-Estèphe, Pauillac, Saint-Julien, Listrac,
Moulis, Margaux och Pessac-Léognan.
VITA VINFAMILJER
Torra vita viner
Elegans är ordet som bäst beskriver Bordeaux
torra vita viner. I stort sett kan de indelas i två stilar; en lätt
och finstämd med frisk doft och en fylligare viner som lagrats på
ekfat. Bland appellationerna finns Bordeaux, Graves, Entre-Deux-Mers, Côtes
de Blaye, Premières Côtes de Blaye, Côtes de Bourg,
Côtes de Francs och Pessac-Léognan.
Söta vita viner
Söta vita viner förekommer både
som medelfylliga och fylliga och produceras huvudsakligen av druvan Sémillon,
en sort som är speciellt mottaglig för ädelröta. Det
mest berömda av Bordeaux vita sötvinsdistrikt är Sauternes,
vars klassificerade slott producerar yppigt rika viner värda att lagra
för att deras intensiva smaker ska framträda. Andra appellationer
är Barsac, Loupiac, Sainte-Croix-du-Mont, Cadillac och Cérons.
Geografi
Bordeaux ligger i sydvästra Frankrike,
vid den Atlantiska havsviken Gironde och floderna Dordogne och Garonne.
Klimat
Bordeaux har ett jämnt, tempererat oceanklimat
som påverkas av Golfströmmen. Också floderna och inlandshavet
Gironde bidrar till klimatutjämningen. Skogen skyddar från de
västliga vindarna.
Jordmån
Médocs jordmån är en grusig
blandning av stenar, sand och grus, som kallas "croupes".
I Saint-Emilion, Pomerol och Fronsac dominerar
lerjordar.
I norra Graves består jordmånen av
gruslager blandade med sand och lera. I södra Graves är jordmånen
sandigare och passar för vita viner. De röda vinerna härifrån
är lättare i stilen.
På södra stranden av Dordogne finner
vi flera olika jordmåner: lera, kalk och sand samt en del grus.
Odling
I Bordeaux finns 113.000 hektar vinodlad mark.
Produktion
I Bordeaux framställs 5.500.000 hektoliter
vin varje år, varav 82 procent röda, 3 procent rosé och
15 procent vita, torra och söta.
Officiella hemsidan för Bordeaux
viner. |